Bok om Carl-Erik af Geijerstam

ÖPPENHET
(En bok om Carl-Erik af Geijerstam)
Red. Jonas Ellerström, Louise Eklund och Lars Bergquist
Ellerströms


Carl-Erik af Geijerstam förblev länge oförtjänt ouppmärksammad inom svensk litteratur; ett öde som han har delat med exempelvis Carl-Göran Ekerwald, som till del verkat inom ungefär samma domäner.

Ellerströms förlag har nu utgett en mångsidigt belysande bok om essäisten och poeten Carl-Erik af Geijerstam, som för några år sedan gick bort i en ålder av 94 år, efter ett produktivt författarliv vid sidan av en mångårig lärargärning i Uppsala. Han debuterade som lyriker redan 1936, med samlingen ”Väktare vid spannet” och skrev sammanlagt 13 diktsamlingar. Därtill kommer tio prosavolymer (med texter som ställvis legerar prosa, lyrik, minnesanteckningar och essä) samt bl.a. några volymer med Hermann Hesse-översättningar.

Jag träffade Carl-Erik af Geijerstam en sommardag 1984 i värmländska Ransäter. Han framstod genast som en av de mest sympatiska författare jag dittills över huvud taget hade träffat. Två frågeställningar diskuterade vi den där stekheta dagen: Hur behåller man bäst sin nyfikenhet inför världen och undviker vaneseende? Vi talade också om innebörden av Kierkegaards ord om ”evigt ejes kun det tapte”.

Nu i efterhand inser jag att det där var två verkliga huvudteman inom af Geijerstams författarskap. Av detta skäl framstår monografins titel, ”Öppenhet”, som mycket väl vald. De flesta av bidragsgivarna till denna antologiskt upplagda bok kommer faktiskt in på dessa för diktaren så centrala frågeställningar.

Samtliga essäer som här publiceras slingrar sig förtroligt eller essäistiskt resonerande fram till väsentliga aspekter af Carl-Erik af Geijerstams författarskap. Det enda jag egentligen saknar är en mer sammanfattande överblick över hans gärning. Bland bidragsgivarna fastnar jag särskilt för Tom Hedlunds valfrändsaktigt skrivna ”På plats”, Louise Ekelunds mer litteraturvetenskapligt anlagda ”Detta häpna öga”, Lennart Sjögrens kollegiala ”Sinnenas klarsyn”, Jonas Ellerströms sammanfattande ”Läsare, forskare, levnadspraktiker” (men jag hade alltså önskat mig en i ännu högre grad summerande text) och Ulf I Erikssons så vackert och känsligt skrivna ”Barndom bevarad”. Som avslutning publiceras även ett samtal som Louise Ekelund hade med af Geijerstam år 1990 (flera av bidragen till denna monografi har f.ö. tidigare publicerats i tidskrifter). Sammanfattningsvis borde en bok som denna öka intresset för den lika försynte som skarpsynte diktaren Carl-Erik af Geijerstam och hans nästan vilhelm ekelundska uppmärksamhet inför livets ”uppenbara hemlighet”.