15 maj: Dalasinfoniettans musiker spelar kammarmusik i Säters kyrka

Säters kyrka, 15/5
Ensemble från Dalasinfoniettan (Johannes Paulsson, Staffan Eriksson, Anders Norén, Tomas Blanch, Jan-Anders Ernlund, Karin Lekteus, Hanna Eklund, Tomas Agnas, Gabriel Litsgård och Christina Landén)
Verk av Beethoven och Spohr

Jag vet inte vem som tagit initiativet till den här sortens kammarkonserter med Dalasinfoniettan – men hur som helst är satsningen lovvärd. Orkesterns musiker formerar sig i smärre konstellationer och ger sig ut i länet för att spela kammarmusik. Det är nyttigt och utvecklande för musikerna att spela i sådana här sammanhang – och resultatet, åtminstone de senaste åren, har ofta varit påfallande gott.

Så även i Säters stadskyrka i lördags – där musikerna dock hade en svår konkurrent i den första riktigt varma försommardagen (som fick björkarna att skimra grönt ända uppe i Bjursås). För den lilla publik som bänkat sig blev det dock en smått förtätad stund. Visserligen inleddes Beethovens stråkkvartett nr 11 i f-moll (opus 95) aningen svajigt, och kyrkans långa efterklang skallrade obönhörligt när tonrenheten inte var fullständig, men efterhand var det som om musikerna iklädde sig musiken och spelade fram den med allt större känsla. I synnerhet Tomas Blanchs markerade cellospel friskade upp tolkningen.

I denna kvartett, (osäkert) daterad 1810 och uruppförd 1814, och som ibland ges tillnamnet ”serioso”, möter en Beethoven som redan (vid 40 års ålder) driver sin musik långt ut i romantikens tassemarker; man kan säga att man redan i denna komposition möter mycket av det som präglar de sena mästerverken i hans skapande.

Även Ludwig Spohrs musik präglas av ett smula Beethoven-aktigt egensinne. Här framförde en nio musiker stark ensemble Spohrs ”Nonett” i F-dur, skriven för stråkar och blåsare. Det fyrsatsiga verket gjordes känsligt och med efterhand snudd på andäktig närvaro.

Kort sagt: nyanserat, effektfullt och med mestadels väl genomförd dynamik. Inte illa, särskilt med tanke på att orkestermusiker i gemen inte särskilt ofta ägnar sig åt kammarmusikaliska utsvävningar.