Dvd-produktioner om gamla tiders Dalarna

Dalarnas museum härbärgerar en oerhört värdefull skatt: tusentals smalfilmer från mitten av 1900-talet och framåt. Men museet nöjer sig inte med att arkivera dem utan har på senare år aktivt arbetat för att låta allmänheten få ta del av materialet genom att börja överföra filmerna till dvd.

Efter att ha tittat igenom en rad av de senaste årens dvd-produktioner från Dalarnas museum kan jag bara konstatera att filmerna ifråga är av utomordentligt kulturhistoriskt värde.

Flertalet innehåller längre och kortare filmberättelser av Sven Nilsson; en legendarisk smalfilmare som 1938 flyttade från Eskilstuna till Falun och resten av sitt liv, fram till 1982, kom att bli en hängiven vän av landskapet, som han reste kors och tvärs genom, oftast med filmkameran till hands.

Många filmer gjorde han på eget initiativ, andra på beställning från hembygdsföreningar, kommuner, kyrkor, företag, politiska partier osv.

De tidsresor dessa dvd-filmer erbjuder är faktiskt lika exotiska som besök i Bangkok och Tokyo. Som genom en tubkikare kan vi här blicka in i det förflutna. Men trots att det rör sig om närhistoria stiger ett fullständigt annat Sverige fram – ett Sverige som vi antingen aldrig upplevt eller bär med oss som djupt liggande rottrådar.

Jag börjar med samlingsboxen ”Dalarapsodi”; en kavalkad genom länet under fyra timmar och fyra decennier: från 1940-talet till 1970-talet. Varje skiva innehåller ett tiotal episoder. Allt är i färg – och allt med Nilsson som speaker: folklig och klämkäck – och tämligen besläktad med Gunnar Skoglund i de klassiska SF-journalerna.

Men det är vad smalfilmskameran registrerar som är det intressanta: timmerflottning på Dalälvens strida strömmar mellan Älvdalen och Särna, innan den sju mil långa dammen byggts. 1800-talsaktigt klädda män i kamp mot timmer och vattenvirvlar. Eller utkorandet av 1968 års ”Siljansflicka” i Rättvik, ackompanjerat av parad med mässingsorkester, spelmän osv. Annat som sticker ut är skildringen av renskötseln uppåt Idre på 1950-talet – och besök i Dan Anderssons trakter där man vid denna tid ännu bygger milor.

Annat jag minns är hästhandlarna på Rättviks marknad ännu på femtiotalet och skidåkning i Transtrandsfjällen en vårvinter innan massturismen blivit verklighet. Gustav VI på eriksgata i Leksand och Rättvik ger en bild av gamla tiders kungadyrkan: Gustav VI tas emot som en älskad fader och bygdens alla barn gör allt för att visa honom sin kärlek.

Dvd-produktionen Falukrönika I och Falukrönika II är två volymer som också ger ett urval Sven Nilsson-filmer. Här står residensstaden i centrum. Många av filmerna skildrar urgamla miljöer på 50- och 60-talen – kort innan de försvinner för evigt, i cityomdaningarnas och rivningarnas tid. Nilsson besöker det gamla huvudpostkontoret, skomakare, speceriaffärer och dokumenterar ofta in i detalj dessa interiörer. Vi får se stadens sista gatusopare som använder sig av häst och vagn – ända till 1968, revolutionsåret.

Dvd-produktionen om Falun är mycket välgjord och filmerna kommenteras av Örjan Hamrin och Pers-Göran Olsson. Här finns också en del interaktivt material – liksom en intressant avdelning om Selma Lagerlöf och hennes tid i staden; bl.a. ingår en film som noggrant dokumenterar den underbara gamla bergsmansgården på Villavägen, som länge var författarinnans jordiska paradis (vilket kulturmord att den revs!).

En av de senaste dvd-produktionerna är ”Rättvik” – en volym i den nya serien Dalarnas sockenfilmer (närmast kommer filmer om Torsång och Enviken). Här har man med gott resultat fört över Agard Ohlssons ”färgspel om Rättvik i fest och vardag”, inspelad 1947—1951. Det är en mycket tidstypisk film, där nationalromantiska efterklanger paras med ambitiösa försök att spegla aktuellt näringsliv.

Rättviksfilmen, gjord med den uttryckliga ambitionen att ”bevara nuet för framtiden”, serveras med smäktande musik, Grieg, Alfvén osv. Det verkligt fina på denna dvd är ändå ”bonusfilmen” ”Julnatt i Rättvik”: en dokumentär om julottefirande i bygden anno 1938. Det är sagolikt att se detta.