Ingrid Sommar, Klassiska kaféer i Europa

Ingrid Sommar
Klassiska kaféer i Europa
(Arena)


Bokförlaget Arena har gett ut en påkostad, läcker bok, Klassiska kaféer i Europa, som beskriver kända kaféer runtom på kontinenten. Journalisten Ingrid Sommars ganska korta texter ackompanjeras av ett rikt, nästan överdådigt fotomateriel, inköpt från kaféerna själva och från diverse fotoagenturer (tyvärr saknas ofta bildtexter).

Efter en kort exposé där Ingrid Sommar berättar lite om kaféernas storhetstid kring främst det förra sekelskiftet porträtterar hon ett 50-tal anrika kaféer runtom i Europa, som hon besökt under senare år. En del blottor är märkliga. Hon har ingående sonderat Oslo och Köpenhamn, men Helsingfors, där några av Nordens mest anrika kaféer finns, nämner hon inte ens. Inte heller svenska kaféer och konditorier beskrivs (låt vara att dessa förtecknas i andra böcker; författaren kunde ändå ha listat några). Dessutom tycker jag att Ingrid Sommar allt för lättvindigt behandlar Wien och Budapest, vilkas gamla kaféer inte bara är unika utan dessutom under många år varit mönsterbildande för resten av kontinenten.

Beskrivningarna av de utvalda kaféerna är genomgående påfallande knapphändiga, och viktiga inslag i kafékulturen, som kafémusik och den speciella traditionen med ett rikt utbud av dagstidningar och tidskrifter, nämns inte ens.

Må vara att texten framstår som lite väl snabbt hopvispad; här finns ändå tillräckligt mycket för att inte bara kverulera över bristerna. Bra också att Ingrid Sommar skriver om de gamla kaffehusens betydelse för intellektuella, konstnärer och rabulister av alla de slag. Kaféer var ofta mötesplatser för revolutionärer; Ingrid Sommar berättar att i Berlinkaféet Stehelys ”Röda rum” (förebild för Berns senare motsvarighet och därmed Strindbergs roman med samma namn) träffades på 1800-talet det preussiska kejsardömets upprorsmän. Och i Padova blev Caffé Pedrocchi ”rena slagfältet” under upprorsåret 1848. På Café Central i Wien satt Trotskij och skissade på möjligheterna för att störta det ryska tsardömet. Och så vidare.

Någon idéhistoriker borde snarast ge sig på avhandlingsämnet ”Kaféernas betydelse för det västerländska samhället”.